Kontroll över aktieägarkretsen (Del 1)
Huvudregeln enligt aktiebolagslagen är att aktierna fritt kan överlåtas, till vem som helst, när som helst och på vilka villkor som helst. Ägare i fåmansbolag har dock oftast ett intresse att kontrollera vem som äger bolagets aktier. Jag tar nu upp hur man kan hindra/reglera genom bolagsordningen. Nästa gång tar jag upp vilka ytterligare inskränkningar får införas i aktieägaravtal (men inte i bolagsordningen). Jag kommer att avrunda denna miniserie om kontrol över aktieägarkretsen med en diskussion om prissättning när aktier lösas in på grund av dessa inskränkningar.
Bolagsordningen får innehålla klausuler om hembud, förköp och/eller samtycke. Ett hembudsförbehåll innebär att den som förvärvar aktier ska informera styrelsen om förvärvet samt uppgift om den ersättning som har lämnats för aktierna. Styrelsen ska underrätta de personer som enligt bolagsordningen har rätt att köpa aktierna från förvärvaren. Om dessa personer vill köpa aktierna, ska de informera styrelsen inom den period som framgår av bolagsordningen (max 2 månader). Ett hembudsförbehåll kan (men inte behöver) gälla alla typer av övergångar, dvs köp, gåva, och byte samt familjerättsliga övergångar som bodelning och arv och associationsrättsliga övergångar som skifte. En förköpsklausul innebär att någon eller några personer får första tjing om en aktieägare vill överlåta sina aktier. Förköpsberättigad behöver inte vara en annan aktieägare. Till skillnad från hembudsklausuler, gäller förköpsklausuler endast överlåtelser genom köp, gåva eller byte (alltså bodelning, arv eller skiften). Förköpserbjudandet behöver inte uppge vem som är den tänkta köparen. En samtyckesklausul innebär att aktieägaren inte får överlåta (även här är det bara köp, gåva eller byte som träffas) aktier utan styrelsen eller bolagsstämmans samtycke. Ett nej till överlåtelsen måste motiveras av godtagbara skäl (t ex den tänkta förvärvaren bedriver konkurrerande verksamhet. Aktieägaren ska ange vem som är den tänkta förvärvaren (till skillnad från förköpsklausuler). Aktieägaren får även kräva att bolaget anvisar en annan köpare om samtycke vägras, men då (men endast då) måste aktieägare uppge de villkor (t ex priset) som hon begär för sina aktier. Om bolaget inte anvisar en annan köpare som är beredd att betala det begärda priset, får samtycke inte vägras.
I nästa nummer, kommer jag ta upp yttlerigare begränsningar som kan införas i aktieägaravtal som t ex drag-along och tag-along bestämmelser.
Det kan till exempel vara vårdslöst att besluta om en större investering på ett bristfälligt underlag. Det går att teckna en försäkring som täcker skadeståndsansvar. Ett annat ansvar som kan uppstå är ett s.k. bristtäckningsansvar, vilket innebär att ledamoten tvingas återställa värde som olovligen har delats ut till aktieägare eller annan. Utrymmet för vinstutdelningar framgår ju av bolagets årsredovisning. Värdeöverföringar som överstiger utrymmet är olovliga. Om mottagaren inte kan återbetala det till bolaget, får den/de styrelseledamöter som medverkade vid utdelningen täcka bristen. Ytterligare en ansvarsgrund är trolöshet mot huvudman. Detta ansvar uppkommer vid misskötsel av mer kvalificerad art. Till skillnad från skadeståndsansvaret och bristtäckningsansvaret är trolöshet mot huvudman ett brott, vilket innebär att ledamoten kan dömas till böter eller fängelse. Exempel på detta sågs nyligen då Växjös tingsrätt dömde en styrelseledamot till villkorlig dom och 175 timmars samhällstjänst. Ledamoten hade förmått en av bolagets borgenärer att reglera skulden genom att sätta in pengarna i ledamotens privata konto.
Ovan ansvarsgrunder förekommer inte ofta i rättspraxis. Det finns dock två andra ansvarsgrunder som ofta leder till personligt betalningsansvar för ledamöter och som ofta förekommer. Det första är betalningsansvar för bolagets obetalda skatter. Om bolagets underlåtenhet att betala skatter beror på företrädarens uppsåt eller grov vårdslöshet, kan företrädaren själv tvingas reglera skatteskulderna. För att undvika detta, ska företrädaren försöka avveckla bolagets verksamhet innan skatterna förfaller till betalning. Det säkraste sättet att undvika ett betalningsansvar är att ansöka om konkurs innan skatternas förfallodag. Den andra vanliga grunden för betalningsansvar är att underlåta att upprätta en kontrollbalansräkning och vidtar de andra lagstadgade åtgärder (revisorns granskning, stämmor) när ledamoten har skäl att misstänka att bolagets egna kapital understiger aktiekapitalet med minst 50 %. Lagen ställer upp ett konkret körschema som styrelsen måste följa för att undvika betalningsansvar på denna grund. Om styrelsen inte har koll på körschemat kan det står ledamöterna dyrt.
