Preskription av medansvaret vid likvidationsplikt
What a difference a day makes, 24 little hours . . . lydde en dänga från min barndom. Till ett bolag i Skåne, betydde det mer än 600.000 kr i kundförluster och rättegångskostnader på mer än 130.000 kr. Brakförlusten berodde på att stämningsansökan ingas en dag för sent.
Jag har tidigare skrivit om styrelsens och eventuella andra personers personliga betalningsansvar för ett aktiebolags skulder om erforderliga åtgärder inte tas när det kan antas att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet. Ett färskt avgörande från Svea hovrätt belyser vilka problem som kan uppstå när bolaget försätts i konkurs och vad borgenären (oftast en leverantör) behöver göra för att hålla styrelsens medansvar vid liv.
Omständigheterna i caset var följande. En leverantör levererade varor och fakturerade bolaget drygt 600.000 kr vid två tillfällen kring årsskiftet 2002/2003. Konkursbouppteckningen innehöll uppgift om leverantörens fordran och bolagets ställföreträdare bekräftade vid edgångssammanträdet den 2 april 2004 att konkursbouppteckningen var riktig. Bolaget hade därmed erkänt leverantörens fordran och en ny preskriptionsfrist började löpa den dagen. Den allmänna 10-åriga preskriptionsfristen var tillämplig på leverantörens fordran pga styrelsens medansvar, vilket betydde att leverantörens anspråk preskriberades (dvs upphörde) den 2 april 2014. (Obs efter lagändring som trädde i kraft 2013 preskriberas fordringar pga styrelsens medansvar 3 år efter uppkomsten av huvudförpliktelsen). Konkursen avslutades under 2004 och bolaget var därmed upplöst. Leverantören skickade kravbrev under 2009 till de personer som hade varit bolagets ställföreträdare och menade att preskriptionsfristen därmed började löpa på nytt. Domstolen menade dock att kravbrev måste skickas till bolaget, inte de personer som tidigare var ställföreträdare för bolaget. I och med bolagets upplösning upphör dessa personers roll som ställföreträdare. Det är alltså bolaget och ingen annan som gäller för preskriptionsbrytande kravbrev. Deadlinen var alltså den 2 april 2014. Stämningsansökan inlämnades dagen efter, dvs den 3 april 2014. Som Homer Simpson säger: ”DOH”!!
Men om bolaget är upplöst efter avslutad konkurs, hur ska en borgenär kunna skicka ett preskriptionsbrytande krav till bolaget? Enligt domstolen, ska borgenären ansöka hos tingsrätten om fortsatt likvidation. Bolaget blir därmed återupplivat. Borgenären kan då skicka sitt preskriptionsbrytande krav till bolaget och därmed håller styrelsens medansvar vid liv. Men ett brev till f d ställföreträdaren duger inte.
Svea hovrätt, mål T 1437-15, dom meddelad den 12 juli 2015
Det kan till exempel vara vårdslöst att besluta om en större investering på ett bristfälligt underlag. Det går att teckna en försäkring som täcker skadeståndsansvar. Ett annat ansvar som kan uppstå är ett s.k. bristtäckningsansvar, vilket innebär att ledamoten tvingas återställa värde som olovligen har delats ut till aktieägare eller annan. Utrymmet för vinstutdelningar framgår ju av bolagets årsredovisning. Värdeöverföringar som överstiger utrymmet är olovliga. Om mottagaren inte kan återbetala det till bolaget, får den/de styrelseledamöter som medverkade vid utdelningen täcka bristen. Ytterligare en ansvarsgrund är trolöshet mot huvudman. Detta ansvar uppkommer vid misskötsel av mer kvalificerad art. Till skillnad från skadeståndsansvaret och bristtäckningsansvaret är trolöshet mot huvudman ett brott, vilket innebär att ledamoten kan dömas till böter eller fängelse. Exempel på detta sågs nyligen då Växjös tingsrätt dömde en styrelseledamot till villkorlig dom och 175 timmars samhällstjänst. Ledamoten hade förmått en av bolagets borgenärer att reglera skulden genom att sätta in pengarna i ledamotens privata konto.
Ovan ansvarsgrunder förekommer inte ofta i rättspraxis. Det finns dock två andra ansvarsgrunder som ofta leder till personligt betalningsansvar för ledamöter och som ofta förekommer. Det första är betalningsansvar för bolagets obetalda skatter. Om bolagets underlåtenhet att betala skatter beror på företrädarens uppsåt eller grov vårdslöshet, kan företrädaren själv tvingas reglera skatteskulderna. För att undvika detta, ska företrädaren försöka avveckla bolagets verksamhet innan skatterna förfaller till betalning. Det säkraste sättet att undvika ett betalningsansvar är att ansöka om konkurs innan skatternas förfallodag. Den andra vanliga grunden för betalningsansvar är att underlåta att upprätta en kontrollbalansräkning och vidtar de andra lagstadgade åtgärder (revisorns granskning, stämmor) när ledamoten har skäl att misstänka att bolagets egna kapital understiger aktiekapitalet med minst 50 %. Lagen ställer upp ett konkret körschema som styrelsen måste följa för att undvika betalningsansvar på denna grund. Om styrelsen inte har koll på körschemat kan det står ledamöterna dyrt.
